
Sedan jag
lade ut min hemsida på Internet har jag fått många mail från män - kvinnor
också naturligtvis - med glada tillrop om en trevlig sajt. Det är lika
roligt varje gång och jag är djupt tacksam!
Nu när sidorna snart har funnits på nätet i ett år har jag roat mig med
att summera antalet brev från okända män och grupperat dem i tre högar:
Normalhögen, Puckohögen samt Du kan vara
en idiot men jag är inte riktigt säker-högen. Den förstnämnda innehåller
41 mail, den andra 79 och den tredje 14. Man kan onekligen fundera
över vad siffrorna säger. Finns det verkligen dubbelt så många korkade
som normala karlar, eller är min toleransnivå ovanligt låg? Bedöm själv.
De
brev jag anser vara skrivna av normala killar innehåller meningar
som Vill bara tacka för ett väääldigt gott och hjärtligt skratt.
Har just läst om xxx på din hemsida. Det är sådan läsning som gör att
man blir glad. Bravo! Eller Ville bara skriva kort och tacka
för ett gigantiskt eftermiddagsskratt när jag läste om xxx. Så strålande!
Ord som värmer det frusnaste hjärta.
I Du
kan vara en idiot men jag är inte riktigt säker-högen finns
brev med frågor som Gör det nåt om jag bokmärker din sida?
samt påståenden i stil med Jag har just bestämt mig för att du ska
bli min mailvän.
Till Puckohögen
förvisas bland andra mail som många kvinnor skulle gråta om de läste,
i synnerhet de som är gifta med avsändarna. Brev i stil med Hur
kan man få "kemi" via en hemsida? Jo genom att surfa in på en
som din och möta dig. Då susar det till.
Man
behöver varken läsa mycket mer, eller vara högskoleprofessor
för att fatta att susningen beror på att gylfen är lika vidöppen som utrymmet
mellan öronen.
En del har lagt alla försök till förfinade omskrivningar
åt sidan: Jag och min fru har länge letat efter en tredje part för
sexlekar och vi undrar om du är intresserad?, eller Skulle
du vilja träffa mig för heta, diskreta, stunder?, eller Jag
gillar kvinnor i svarta spetsunderkläder. Har du det?
Vad jag inte begriper är hur de här personerna vågar skicka
bilder på sig själva, lämna ut sina telefonnummer samt väl valda delar
av sina liv - de gifta männen berättar ofta om sina kärlekslösa
äktenskap - till en vilt främmande människa. För inte kan det handla om
att de har missuppfattat min yrkeskårs regel om att inte avslöja en källa?
För ett
tag sedan fick jag ett trevligt mail från en singelkille i min ålder,
bosatt i mellansverige. Jag har läst HELA din sajt påstod
han. Jag kunde inte annat än imponeras, fåfäng som jag är.
I mail nummer två kom han in på ämnet datorer och vad gäller
dessa hade han en hel del att säga. Bland annat uppmanade han mig att
slå dövörat till orerande från galna Macintoshägare eftersom
PC i alla avseenden är bättre. I samma brev frågade han i vilket stjärntecken
jag är född. Efter att ha läst HELA min sajt kunde han nämligen svära
på att jag är en eldig skorpion som gillar sex.
Han
var inte särskilt svår att bli av med. Jag bara påpekade att han måste
ha missat den korta presentationen på första sidan där jag bland annat
upplyser mina besökare om vilken dator jag arbetar med, min sida under
rubriken Jag i ett nötskal, där jag i en låååång utläggning
berättar vad som karaktäriserar mig som skyttfödd samt sidan om Varför
jag älskar Machintosh.
Att jag dessutom informerade honom om att jag hyser samma
djupa kärlek för Macen som för min pojkvän var förmodligen det som avgjorde
saken och fick honom att ge upp (och förpassas till Puckohögen).
Ibland fodras det en nödlögn eller två för att bli av med de små liven
- naturligtvis skulle jag älska Macen mer än en eventuell pojkvän!;)
Jag har
förstått att enda sättet att få sexgalningarna att avstå
från att skicka mail är att lägga ut en nakenbild av mig själv på min
hemsida. Det skulle garanterat avhålla dem. Men å andra sidan har jag
så kul åt de här knäppgökarna att jag ärligt skulle sakna skrattanfallen
deras tafflighet framkallar. Dessutom finns det ju en papperskorg om jag
känner för det!
Leena
Holm
|