
Kattungar väntas i juli!
Läs mer här om att köpa kattunge från oss
24 juni
Muffin, eller Smulan som hon kallas nu, låter hälsa att hon har det jättebra i Vallentuna. Lite tråkigt var det förstås när den nyinköpta rosablommiga nanna-korgen raskt övertogs av storebror Findus. Tur i alla fall att Pelle, storebror nummer 2, tar väl hand om sin lillasyster, nästan som en riktig mamma!
Vad Smulan fortfarande är lyckligt ovetande om är att hon kommer att badas på torsdag och i helgen blir det utställningspremiär i Forshaga. Schhh...


Foto: Anneli Nenzén
18 juni
Nu har Mumsing flyttat! Det känns jättetomt men jag vet att han kommer att få det jättebra. Mumsing stannar i Västerås och han kommer att bli ordentligt bortskämd, precis som han förtjänar. Jag är mer berörd än när de andra ungarna i kullen flyttade men jag vet att det går över. Just nu känns det dock inte roligt att vara uppfödare när det innebär att man måste skiljas från sina älskade bebisar.
Jag vet att Idde också kommer att sakna Mumsing. De gjorde allt tillsammans; busade, sov och gick på lådan. Vissa katter sätter rejäla tassavtryck i hjärtat. Ibland märks det inte ordentligt förrän de är borta. Mumsing är helt klart en sådan katt. Så här sitter jag till min stora förvåning och grinar för fullt, vuxna människan. Jag ska ta och tvångsgosa med de andra kissarna så att jag kan glädjas istället. Glädjas åt att Mumsing fått ett kanonbra hem med två alldeles egna människor som kommer att älska honom så mycket det bara går.

17 juni
Det har gått lite troll i mina strävanden att hitta Mumsings nya hem. Jag tror dock att orsaken till att presumtiva köpare backar ur beror på att det finns en annan plan för Mumsing. Ju längre han stannar kvar, desto större plats tar han i mitt hjärta. Mumsing är god och glad och oerhört kelig. Han pratar och spinner om vartannat. Rätt som det är kan han komma i racerfart och hoppa upp på mig i TV-soffan. Han trampar av och an, snurrar runt, lägger sig, snurrar lite till och när han väl hittat precis rätt ställe så drar han i gång spinnmotorn och tvärsomnar. Lilla puddingen...
Men jag har inte plats för en katt till så jag fortsätter leta efter Mumsings nya familj. Det kan vara så att det är de som kommer och tittar i morgon. I så fall kommer han att stanna i närheten och kanske även bli pappa så småningom. Håll tummarna!
Tills Mumsing flyttar så busar han järnet med Indiana (till höger på bilden), något de vuxna katterna uppmuntrar. De inser säkert att de kommer att få fullt upp med att roa siamesen när Mumsing flyttar hemifrån...

3 juni

Jodå, visst går det sova i en blomkruka. Mumsing hoppade ner själv och slumrade en stund.

Planen var förstås att ta fina bilder på Mumsing så att hans blivande familj förstår att det är just honom de vill ha. Visserligen ser man Mumsing även på denna bild, men ja... Goman och Isadora undersöker honom noggrant.

Kolla mina fina morrhår! När Felinia flyttade fick kattungarna behålla sina morrhår. Jag har inte vant mig än vid att se så små puddingar med morrhåren kvar.
1 juni
Nu är det tomt här hemma. Alla tre tjejerna har flyttat till sina nya hem. Det är bara blåtabbymaskade Mumsing som finns kvar hemma hos mamma. Mumsing är en mycket trevlig grabb som gärna gosar och spinner hos människor. Är du intresserad av Mumsing får du gärna ta en första kontakt via e-post. Mumsing säljs i första hand som sällskapskatt av rang, men han är utställningsbar. Hans morbror är EP S*Tjejringens Goman.


Ambrosia, Muffin och Tosca. Bakom syrrorna sitter Mumsing.
Ambrosia, som nu kallas Maya, flyttade till Enskede igår. Första mötet med hundkompisen Cleo gick alldeles förträffligt. Cleo var väldigt intresserad av lillsyrran och började slicka Maja på huvudet på en gång. Maja såg lite fundersam ut men det verkade vara helt OK. Jag önskar Lisa, Lena, Micke och Cleo ett stort lycka till med sin nya familjemedlem!
Muffin, som nog kommer att kallas Smulan, flyttade till Vallentuna igår. Hon bor nu med kattkompisarna Findus och Pelle. Hon knallade rakt in i familjen och började busa med Pelle direkt. Efter en timme åt de på samma tallrik alla tre. Smulans nya familj består även av Daniel, Sebbe, Oskar och Anneli.
Tosca flyttade idag till Linköping. Familjens båda flickor Aurora och Eleonora visade väldigt god hand med djur och Tosca fann sig direkt till rätta i deras trygga händer. Jag hoppas att ni kommer att få stor glädje av varandra!
Det känns verkligen jättebra med alla tjejernas nya hem. Nu är det bara Mumsing som vill hitta hem. Annars är nog risken stor att han blir kvar här, så mysig som han är...
9 maj
Första vaccinationen gick som en dans. Inte ett pip hördes när sprutan stacks in och efteråt så ruskade de lite på sig och sen var det bra med det. Nya bilder har det blivit också. Igår tog de sig upp på samma klätterträd allihop och det underlättade mina försök att få med alla bebisar på en bild. Därmed inte sagt att det är helt enkelt att ta kort på fyra birmabebisar när en nyfiken siames försöker putta ner dem underifrån.

Ambrosia och Muffin med Mumsing i bakgrunden

Muffin, Ambrosia (lite bakom), Tosca och Mumsing

Idde och Muffin poserar
6 maj
Tiden går vansinnigt fort när man har roligt. För roligt är det att ha fyra nyfikna kattungar hemma. De blir redan nio veckor på fredag och jag har fortfarande inte lagt två strån i kors för att sälja någon av dem. Dels har det berott på att jag inte har varit säker på färgerna, dels på att jag inte har kunnat bestämma vilken av tjejerna som ska stanna kvar i katteriet. Den 30 maj blir de 12 veckor och kan börja flytta hemifrån. Hör gärna av dig om du är intresserad av en kattunge. I första hand säljs de förstås som familjemedlemmar, men är du intresserad av att ställa ut så hjälper jag gärna till så du kommer i gång.
Det här med namn är en rolig procedur. Från början var detta chokladkullen. Men det blev bara en tveksam liten chokladbit så det kändes inte stabilt. Men jag håller fast vid att namnen ska vara ätbara - birmabebisar är ju så söta att man kan äta upp dem! Namnet Muffin har jag haft i huvudet ganska länge men rätt kisse har inte dykt upp. Nu är hon här och jag fick lite huvudbry med namnen på hennes syskon. De skulle i och för sig kunna heta Chokladmuffin, Blåbärsmuffin osv. men det känns aningen trist. Jag upptäckte att Delicato har såväl muffins som andra godbitar i sitt sortiment och genast blev det lite enklare. Låt mig presentera Delicato-kullen:
Nu känner jag mig till 98% säker på vilken av tjejerna som ska få stanna kvar i katteriet och flytta hem till Pelle och Findus (och matte med småhussar) i Vallentuna. Det blir lilla blå Muffin. Förhoppningen är att hon ska bli som ett mellanting av mamma Flora och halvbror Goman - det vore nånting det! Muffin är en kämpe. När hon var tre veckor vägde hon 114 gram och det var osäkert om hon skulle klara sig. En maginfektion med tillhörande diarré satte snabbt spår i den lilla kroppen. Men efter uppvätskning och en penicillinkur var hon snabbt på benen igen. Hon var först ur lådan och hon hade definitivt bäst röstresurser av alla. Muffin äter ordentligt och den lilla magen är alldeles rund, ullig och pussvänlig.

 |
Jag heter Muffin och jag ska bo i Vallentuna. Jag ska vara med på utställningar och när jag blir stor ska jag ha egna bebisar. Men det är låååångt dit! Först ska jag busa järnet. |
Den andra minstingen i kullen är bruntabbymaskade Tosca. Hon har ett fint huvud med näpet uttryck. Sockar och kilar sitter som de ska men hakan kunde vara större. Hon kan säkert klara sig bra på utställning. Tosca har ett sätt att titta på en så man blir alldeles betagen. Kan det finnas så mycket klokhet i en liten kattunges ögon? Eller har hon redan lärt sig hur man ska linda tvåbeningar runt sin lilla tass? Nedan dominerar hon två syskon på en gång.

|
Jag heter Tosca säger tanten men hon kallar mig oftast för sötnos. Och så pratar hon jätteskojigt när jag tittar så här på henne. Hon säger att jag är så klok. Synd att man inte kan säga detsamma. Jag försöker faktiskt få henne att hämta mer mat... |
Den enda mannen i församlingen är blåtabbymaskad. Han heter Mumsing och är en cool och sorglös figur. Han gillar torrfoder. Mycket. När de andra började äta fast föda och glatt slafsade i sig min specialröra med torrfoder, majsvälling, kattmat och en klick gräddfil så vände han på klacken och lekte grävskopa med Hill's Kitten-kulorna. Mumsing somnar ofta omkull.

 |
Jag heter Mumsing och jag vill ha en ny familj. Det är alldeles för mycket tjejer här. En trappa ner bor en stor tjej som springer runt och gapar och skriker hela tiden. Fy bubblan, vad jobbig hon är! Tanten säger att jag är för liten för att förstå vad hon vill. Pyttsan, jag fattar visst. Hon vill också ha gräddfil... |
Sist men absolut inte minst har vi chokladmaskade Ambrosia. Hennes färg har minst sagt varit svårbestämd. Är hon brun eller choklad? Allt tyder på att hon har en mycket stark chokladfärg. Hon är fullständigt bedårande. Tjock, ullig, supersöt och hon gör sig jättebra på bild. Det ser tyvärr ut som om den ena bakkilen kan vara för hög för utställning. Hon var först ner för trappen av alla. De andra tog ytterligare en vecka på sig innan de vågade sig halvvägs ner. Idag skuttade Ambrosia ner hela vägen igen medan hennes tre syskon satt på säkert avstånd och storögt tittade ner på Den Nya Världen. De bestämde sig raskt för att den världen inte var något för dem så de skuttade upp igen.

 |
Jag heter Ambrosia och jag har faktiskt världens mest pussvänliga mage. Det säger tanten i alla fall. Och det är rätt OK att ligga på rygg och få gos på min runda mage. Jag vill flytta hemifrån i månadsskiftet maj/juni. Vill du ha mig? Du får också pussa på min mage - jag lovar. |
8 mars
En preliminär bedömning av underverkens privata delar gör att jag tror att det är tre flickor och en pojke. Det vore suveränt bra om bedömningen håller. Färgerna utvecklas inom kort och det ska bli särskilt spännande att se om det finns någon lila- eller chokladbebis. Det skulle innebära att Flora är chokladbärare. Är hon inte det blir det blå eller bruna ungar, med eller utan tabbymönster. Det är förstås kalasfint det också. Jag hoppas på att det blir en riktig pingla som jag kan behålla i avel. Hon är redan döpt, ja det var hon innan hon ens var en glimt i pappas öga. Planen är att hon ska flytta hem till Pelle (fd. Pussgurkan) och Findus. Bara så ni vet - blir det en stjärna här så är hon troligen inte till salu. Flora är en bra mamma och alla ungar mår bra. Tjejerna väger 90-94 gram och pojken väger 104 gram.

- Inte nog med att det var trångt i magen, det är banne mig värre på utsidan! Och varför ska alla andra också envisas med att ligga överst? Jag bara undrar... Nä, sluta puttas - jag ramlar omkull! MAMMAAAAA!!!
7 mars
Idag kom de äntligen, Floras fyra fantastiska fina flickor! Ska jag vara ärlig har jag ingen aning om könet på småttingarna än, men eftersom det bara föds pojkar överallt så lade jag in en beställning på tjejer. Jag är i alla fall ganska säker på att det finns ungar av båda sorter i fyrklövern. Den första bebisen kom med svanstippen först. Så var det med Felinias sista kull och den ungen dog. Självklart blev jag orolig. Men när jag gick iväg för att hämta lite rena handdukar följde Flora efter. Ner för trappen och upp för trappen och det gjorde susen. Ungen som satt fast i svanstippen pluppade ut av sig själv och strax efter kom tvåan på "rätt" sätt. Flora är en mycket duktig och cool mamma. Isadora tittade förundrat på de små men visade inga som helst tecken på moderskänslor. Goman var mer intresserad medan Baggis flydde så lång det bara gick. Han gillar inte småterrorister alls.
Efter en timmes vila kom två till ungar i rask takt. De var inte begåvade med något vidare lokalsinne, men till slut hittade alla bebisar varsin tutte och Flora kunde slappna av. Jag också.

Först och sist ut i stora världen.

Flora med sin nya lilla familj.
23 februari 2008
Det har hänt mycket sedan jag uppdaterade senast, vill jag lova. Jag vet inte riktigt var jag ska börja så jag börjar med det jag fått mest skäll för att jag inte uppmärksammat. Den 25 augusti blev Goman Europapremier på Adelkattens utställning i Norge. Han blev även nominerad men assistenten som visade upp honom verkade inte veta att birmor ska ha krage. Hon smekte honom oavbrutet medhårs så kattkraken såg ut som en siames. Jag höll på att börja grina. Best in show blev hans halvbror S*Aroskattens Pluto (Biggen) så det gjorde inte så förskräckligt mycket. Även på söndagen blev Goman nominerad och då hade han en riktig assistent som lät hans fina krage vara i fred. Goman och en skogis fick tre röster var. Domarna som hade röstat på andra katter fick rösta om och då förlorade Goman med 2-1.

Fjolårsbebisarna har blivit stora. Marsipan, som nu heter Tristan, har blivit pappa till fem fina bebisar tillsammans med sin flickvän Tuva. Bilder kommer förhoppningsvis snart. Maräng bor i Småland med sin bästa kompis Gizmo. De är verkligen som hund och katt. :)

 |
Isadora är novemberflicka i Västerås Kattkubbs almanacka 2008. Det finns några exemplar kvar att köpa här. Isa har blivit stora damen, något som hon högljutt demonstrerat för alla som vill höra på. Hennes första löp höll på i två veckor under vilka hon bokstavligen paddlade sig fram i tillvaron, ynkligt men ljudligt protesterande över hormonernas påverkan. Nu går hon på p-piller.
Foto Lena Lindström |
Både Flora och Felinia är dräktiga med beräknad nedkomst i mars. Flora är först och hon har blivit stor som ett hus. Båda damerna har träffat samma man, nämligen en ljuvlig chokladtabby vid namn S*Skönhetens Dennis Jr. Beroende på vilka anlag mammorna bär på kan det bli olika färger på ungarna. I bästa fall kan ungarna bli både blå, bruna, choklad, lila och tabby i dessa färger.
Felinia bor tillsammans med Jazzå hos min son Mattias. Hon flyttade temporärt till Mattias eftersom Jazzå ville ha sällskap. När hon skulle flytta hit igen blev hon riktigt sur och visade på alla sätt att hon inte längre ville bo här. Så nu bor hon hos Jazzå och de trivs ypperligt tillsammans.
 |
Baggis blev Grand Internationell Premier vid Adelkattens utställning. Han har tre cert kvar till sin Europapremier-titel. Om planerna håller tar han sin högsta titel på Birkas utställning i april.
Foto Lena Lindström |
Största nyheten sist... Det kommer en ny katt i slutet av mars! Ny katt, ny ras, ja till och med en helt ny kategori. Jag har köpt en siames från S*Coral Reef's! Planen för lilla Indiana är följa med på utställningar och i sinom tid bli mamma till vackra balinesbebisar. Tack Angelica för råd och dåd och för att du låter mig ta hand om detta lilla underverk.

10 veckor. Foto Angelica Andersson
Den här lilla puddingen valde mig, så är det. Jag skulle bara titta på siamesbebisar, eftersom jag aldrig hade sett några sådana. Den här lilla skiten var bara drygt fyra veckor, men redan en riktig katt. Fast i miniatyrformat. Birmabebisar i den åldern är just det - bebisar. Men siameser är helt annorlunda. Nåväl... vi fikade och Indiana sprang runt på köksbordet tills hon tröttnade. Då skuttade hon bort till mig, klättrade upp på min arm och la sig och somnade! Hur kan man motså det?

Foto: Inger Karlsson
ARKIV 2007 2006

Titta
in till mitt hobbyprojekt kattprylar.se
Marina
Walström, Västerås
Sidan uppdaterad
2008-06-24, klockan 22.58