Blod, skjutvapen, flygande kroppsdelar = en helkväll!! Man springer runt, samlar vapen, skott och styrka. Man gömmer sig.... väntar in fiender... när denne sedan, helt oförberedd, kommer runt hörnet: SPLASH! Mycket blod... och en poäng till mig!

Nej jag har inte blivit massmördare, jag har inte blivit galen....eller jo lite kanske....jag har blivit fast i våldsspelsträsket. Half life, Quake och klassikern Doom. Kanske inte bekant för dig, men alla går ut på samma sak: att döda.

Det låter oerhört rått, kallblodigt och hemskt. Det kanske det är, men i mina ögon är det ett spel. Ett spel som jag är väldigt duktig på. Jag skulle aldrig i hela mitt liv kunna skjuta någon på riktigt. För mig är det skillnad på spel och verklighet. Så är det inte för alla...

Det finns dom som tror att livet är ett spel eller en film, att dom får poäng för varje människa de har dödat. De flesta av dessa är killar. Det är dom som blir så inne i spelet att dom försvinner bit för bit från verkligheten. Det är inte bara spel som orsakar detta, det är allt från filmer till övrig media och knallpulverpistoler. Allt detta tillsammans målar upp en bild av att det är okej att skjuta folk.

Jag älskar våldsspel, har gjort det i flera år. Jag vet inte varför, nästan alla andra tjejer tycker att det är äckligt, men det är ju faktiskt bara ett spel. Killarna brukar bli ganska knäckta om man spelar bättre än dom, de är ju killar och ska kunna sånt bättre. Folk har sagt till mig att våldsspel inte är nåt för "brudar". Jag skulle kunna sluta spela Half Life och såna spel, men varför?

Vem ska jag vara ett exempel för? Ska jag sluta göra saker jag tycker om för att det finns folk som blir fast i det? I sådana fall ska man förbjuda många andra saker, t. ex alkohol och cigaretter.

Det finns också folk som blir imponerade av att jag, som är tjej, klarar av ett våldsspel. Fler tjejer borde prova såna spel, de kanske kommer underfund med att de gillar det, vem vet? Man ska absolut inte spela om man inte tycker om det, men man ska i alla fall testa innan man sågar det.

För Half life - i tiden!

Frida Walström
[an error occurred while processing this directive]