2002-02-11
Onsdagen den 6 februari 2002 började jag jobba igen! Efter ett och ett halvt år knappade jag äntligen bort "sjuk"-meddelandet från min telefon. Det var ett stort steg.

Man blir lite folkskygg när man går hemma så här länge. Visserligen har jag varit på jobbet i princip varje vecka men det är inte samma sak som att jobba på riktigt.

Jag trodde att jag skulle kunna börja jobba redan för ett år sedan. Jag kunde själv bryta min sjukskrivning de dagar jag kände att jag orkade jobba. Den delen fungerade bra men jag utnyttjade bara detta ett par gånger eftersom JAG inte funkade alls.

Jag var i princip folkilsken och blev irriterad på allt och alla. Och det är inte så bra när folk ringer och grinar för att de fått sparken och att de "hade tänkt gå med i facket men..." Visst är det korkat men de förtjänar ändå en liten smula sympati och det fixade inte jag. Sedan blev det Uppsalajakt efter tumörer i levern, det blev strålning och så slutligen det stora dramat med återfallet hela sista kvartalet i fjol.

När jag fick beskedet att jag skulle betrakta mig som frisk blev jag trött. Dödstrött. Det var som om hela systemet stängdes av. Jag sov i flera veckor men blev inte piggare för det. Så jag bestämde mig för att börja jobba två dagar i veckan. Jag är lite otålig av mig och tycker egentligen att det är lite mesigt att bara jobba två dagar. Men det är nog klokt att ta det lite lugnt. Efter mina två första dagar sov jag som klubbad. Fredagen försvann i ett töcken och jag vaknade inte förrän 14.30. Har varit slut som artist hela helgen. Jag kommer nog att vara fit for fight lagom till onsdag morgon igen. :)

Även om jag inte orkar hela matchen och hellre blandar saft än tacklas - så är det roligt att vara med på plan igen!

Tyck till!